Redan under Trumps första presidentskap uttryckte han sitt missnöje med hur vattensparande produkter fungerar sämre än äldre modeller. Han har bland annat hävdat att duschar har för lågt tryck, toaletter måste spolas flera gånger, och moderna diskmaskiner använder för lite vatten för rengöra disken ordentligt. Det ligger i bjärt kontrast med hans bredare linje ”America First”- och valfrihetsagendan som vann honom presidentskapet.

Även om Trump inte har någon direkt auktoritet att begära att även svenskarna ska få välja duschmunstycken själva så påverkar beslut som tas i västvärldens största ekonomi – USA – svenskarna i efterhand. Det finns en risk att innovationstakten och tänket kring energi- och vattenbesparing minskar om folk får möjlighet att välja själva – och väljer icke-vattensparande produkter.

Osäkerhet på den amerikanska marknaden

• Effekt på produktutveckling. Fler små och nya företag får möjlighet att tillverka- och sälja billigare och mer intressanta produkter som inte är vattensparande. Det kan även påverka tillverkare som redan investerat i vattensparande teknik.
• Motstridigheter med existerande miljöåtaganden. Företag som redan åtagit sig att investera i produktutveckling för vatten- och energisparande produkter kan komma att behöva välja mellan sina hållbarhetsåtaganden eller de potentiella fördelarna med avregleringar.
• Osäkerheter kring standarder. Många badrumsprodukter ska hålla under många år och är svåra att byta ut. För många förändringar i olika standarder kan bli väldigt problematiska och skapa ringar på vattnet för husbyggare, rörfirmor och återförsläjare.
• Den internationella marknaden. Eftersom Trumps fokus står i diametral motsats till den globala trenden finns det en stor risk att marknader börjar slutas. Amerikanska duschmunstycken utan rätt certifiering får kanske inte säljas i EU och EUs vattensparmunstycken möter ingen efterfrågan på den amerikanska marknaden.

Har Trump skapat en tidvattenvåg av energiliberalism som kan skölja över resten av världen?

En pågående trend i Sverige och resten av EU är att allt fler företag har börjat flytta ”hem” sin verksamhet, ofta till följd av en allt större osäkerhet i världen. Problem med både transportled och kriser har lett till att många företag haft svårt att leverera sina eftertraktade produkter till kunderna. Det betyder också att svenska företag får bättre kontroll över sina produktionsled och kan anpassa sina varor till den inhemska marknaden på ett sätt som inte var lika lätt att åstadkomma med fabriker i flera olika länder.

Därför är det osäkert vilken påverkan Trumps potentiella policyförändringar kan få på den svenska marknaden, åtminstone på kort sikt. Svensk lagstiftning och konsumenttrender har länge präglats av en strävan efter energieffektivitet och resurshushållning, vilket speglas i både regleringar och företagsstrategier. Många svenskar ser vatten- och energibesparing som en självklar del av hållbar utveckling, och svenska tillverkare av badrumsprodukter har byggt ett starkt internationellt rykte genom att kombinera innovation med miljöhänsyn.

Med en ”lokal” produktion, en vilja att spara vatten, och producenter som löser de största problemen med den typen av produkter kan det bli svårt att bryta den trenden i Sverige.

Den långsiktiga utvecklingen

På lång sikt återstår det att se om avregleringar i USA kan skapa en global motreaktion eller om de istället leder till en ökad acceptans för mindre restriktiva vatten- och energiregler. För svensk del verkar trenden med hållbarhet och resurseffektivitet fortsatt stark, vilket talar för att den nuvarande standarden kommer att bestå. Däremot kan ekonomiska och politiska förändringar i omvärlden påverka utvecklingen kring hur vi ska förhålla oss till internationella trender.